Häst är bäst

Förlåt om jag är tjatig men alltså – JAG ÄLSKAR MIN HÄST. Jag är glad att jag lyssnade på min magkänsla i höstas och slog till efter allt velande. Så tack till mig själv, du tog ett väldigt bra beslut.

Jag är lika glad varje gång jag sitter på min röda häst. Och visst är det väl det man ska bli? De kostar massvis med pengar (både i inköp och månadsvis), tid och gråa hår. Men vad man får tillbaka är SÅ mycket mer värt. Avkoppling, frisk luft, en fyrbent bästa vän och någonstans att ”bara vara”. Jag fick känna på hur det var att vara höstlös förra hösten och det var verkligen jobbigt. Särskilt eftersom jag samtidigt gick igenom sorgen efter Vildas bortgång.

Saknar Vildan väldigt mycket och har svårt att inse att det redan är ett halvår sedan hon fick vandra vidare. V har hjälpt mig hitta tillbaka till glädjen med häst igen. Det är ofta ridturerna är så härliga att jag knappt vill kliva av. Och visst är det häftigt att se vilken glädje en liten häst kan ge en? Önskar att alla hade möjlighet att ha en V i sitt liv, för henne behåller jag gärna för mig själv!

Och hur kul är inte såna här meddelanden att få? Även om det viktigaste är att man själv gillar sin häst är det alltid kul att den är uppskattad även hos andra. Och finns potentiella hem för Vs eventuella föl redan nu. OM jag inte bestämmer mig för att behålla alla själv, hehe. Åker gärna över utan planerat hästköp till Elsa för att prova hästar. Svårt bara att inte ta med sig någon hem.

Om det är fler som är intresserade av att äga en egen Háganguravkomma har Elsa en halvsyster till V som nu är till salu. Hennes namn är Krækja frá Sólvangi och hennes isnr: IS2011282284. Hon är jättetrevlig att rida, tränade henne i somras när jag jobbade där.  Här nedan kan ni se en bild. Är ni intresserade kan jag förmedla kontakt.

Mias vojlock

Jag fick inse att min häst passar sådär i kornblått och att sälja min vojlock i islandsfärger var det bästa, så nån annan kan ha användning för den. Istället klickade jag hem en brun som jag tycker är såååå fin, dessutom gör den sig rätt väl på V.

Varför jag valde ännu en vojlock från Mias är kvalitén. Lika fin efter varje tvätt och håller passformen. Sen är de fina också och finns i många olika färger! Har man en ”tråkig” färg på sin häst kan man pigga upp den lite! Nu har vi prylar så vi klarar oss ett bra tag framöver. Det som hon fått ärva av Vilda men inte passat är sålt och ersatt. Superglad att sadeln ligger bra, den gör jag mig inte av med i första taget!

Valsbettet

Ni kan på bilden skymta mitt senaste inköp till V (de andra kan jag visa upp en annan dag). Jag som då varit den mest misstänksamma människan i Sverige mot detta bett hittade det till ett bra pris och bestämde mig för att åtminstone prova.

Det är alltså ett Vals-bett med bettringar på 9cm i diameter (!!!!!!). Har ridit med det två gånger och har väl inte känt någon superskillnad men hon har heller inte gått sämre. Så det får stanna tills vidare i alla fall.

Såhär beskrivs bettet i webshoparna: ”Valsbettet ligger mycket bra i munnen på hästen. De stora ringarna gör att bettet löper i sidorna vilket resulterar till att det blir mindre tryck i munnen. Det blir också mindre tryck i munnen. Det blir också ett mindre tryck i mungiporna av de stora ringarna.”

Läser man beskrivningen kan man tro man ska få en ny häst med bettet och var väl lite det jag retat mig på. Nånstans har det också stått att det skulle hjälpa hästen att hitta rätt form. Alltså förlåt men va? Man rider fram sin häst till rätt form, inget man ska tvinga fram…

To be continued.

Visa V 2018?

Jag är helt inne på att visa V och när detta dök upp i mitt flöde för någon vecka sedan var jag 100% säker att jag skulle söka, så fort jag hittade min andra häst jag kunde ta med och visa på bedömning. Har nu hittat en häst men sen lyssnade jag på Islandshästpodden där de intervjuade Vignir Jonasson och skrattade lite för mig själv när jag insåg hur pass dåligt insatt jag är i hur en bedömning går till och hur en häst ska röra sig och se ut för att kunna få rättvisa poäng.

Han berättade då att han tyckte det var konstigt att det var så få människor som kollade på bedömningarna. Ofta var det hästägarna och sedan ryttarna själva. Och då insåg jag vilken tabbe jag hade gjort om jag anmält mig och två hästar till något jag aldrig ens varit med och kollat på. Kan se mig själv där på Margaretehof i Everöd eller på Häradsvallen i Mönsterås hur vilsen och förvirrad jag varit, särskilt bland alla rutinerade proffs.

Men visning för V blir det absolut. Bara inte 2018, kanske inte ens 2019 då jag inte har någon brådska alls. Vill ju att hon ska få en så bra bedömning som möjligt på första försöket. En bedömning som gör henne rättvisa. För hon är faktiskt rätt fin, finare än jag tyckte i somras då jag föll för henne.


Här är en dålig bild tagen genom att jag printade från en video när hon var lös i ridhuset i somras. Småfet men man ser rätt tydligt hur hon kommer se ut i sommar (minus lite fett, plus lite muskler). Proportionerlig i kroppen. Något kort hals (den är aningen slankare nu), något korta ben. Hovarna hinner få återhämta sig bättre och både man och svans med. Men annars ser hon rätt okej ut faktiskt. OM man nu får säga så om sin egna häst. Gillar inte att höja min egna häst till skyarna men att säga att hon ser OK ut tycker jag att man har all rätt till.


Två hyffsat nytagna bilder. Ska bli kul att se vad som gömmer sig under all päls!

Happy V-day 💕

Det är ju tur att V inte har koll på vilken dag det är idag då jag inte hann åka ut mellan jobb och restaurangbesök. Däremot har jag tänkt på henne åtskilliga gånger och även beställt en present till oss båda som jag hoppas hamnar i brevlådan innan helgen!

Tanken var att rida lektion nästa vecka men min tränare kan inte ge mig något riktigt svar på när det skulle passa (jag har lov så är väldigt anpassningsbar!). Istället åker vi till Bräkne-Hoby och rider hemma hos Elin tillsammans med henne! Kul att ha något att se fram emot. Sen är jag helt hundra på att hon kan ge oss lite tips! Och vill hon prova henne är hon mer än välkommen! 🙏🏻

Märkligt minne

Detta minne kom upp för ett tag sedan på en printscreen ur ett diskussionsforum. Och tänk hur ens önskningar kan gå i uppfyllelse? För nu har jag ju V som är efter Hágangur i min ägo. Rätt häftigt ändå hur det kan bli så.

Läste också ett av mina gamla blogginlägg där jag skrivit att ”det kommer säkert sluta med att jag köper en fux”. Som att det stått mitt namn på detta lilla sto långt innan jag mötte henne.

Just nu har hon en kort, ofrivillig, vila då vi väntar på hovslagaren. Men den kom rätt lägligt för oss båda tror jag. Jag älskar att rida och hänga med min häst så det är svårt att låta henne bara vara. Nu blir jag illa tvungen!

Tanka energi

Med ett jobb inom skolan och tonåringar får man ofta vara med dem bland toppar och dalar. Idag var en sån dag där jag hade svårt att skaka av mig jobbet Det var inte förrän jag var i stallet där V tillkallade min uppmärksamhet som jag kom att tänka på annat. Därför är stallet en viktig plats för mig. Jag varvar ner, släpper alla måsten och stress. Det är svårt för mig att ta in vilka olika livsöden ungdomarna kan råka ut för och hur vuxna kan svika dem om och om igen. Och självklart önskar jag att jag hade kunnat göra mycket mer, men försöker vara en sån där vuxen i skolan som de vet att de kan anförtro sig till. Försöker göra lite nytta i en tid som kan vara bland den jobbigaste tiden för våra ungdomar. Vet själv hur svårt det kan vara ibland att vara 15 år, gå på högstadiet och inte har det direkt blivit lättare sen jag blev vuxen…

Så just idag gjorde V underverk bara genom att jag var i hennes sällskap. Hon är så lugn och har acklimatiserat sig till Sverige väldigt smidigt. Hetsar inte upp sig i onödan, går fram överallt och väldigt trygg. Älskar hennes lynne, det är ju en av få saker man inte kan påverka eller träna på direkt.. ;) Så bara tacka och ta emot. Att ha hästar som trotsar eller blåser upp sig för minsta lilla går bort direkt. Den dagen det är dags för V att dejta har hingstens lynne också stor betydelse, därför känns det tryggt att kunna bolla dessa olika hingstar med kunniga vänner. Guld värt <3

Två dagsfärska bilder från ikväll. Tur det går att låna pannlampa när man glömt sin hemma. Blir väldigt mörkt i Bastasjö så fort solen går ner då det inte är så mycket gatlysen där. Men sen är där ingen direkt trafik heller :’)