Kurshelg

Vi hade kurs i helgen och oktober bjöd på strålande väder! Vi fortsatte att träna på det vi gjorde sist med den andra tränaren, bara att vi använde ett annat tillvägagångssätt. Till slut trillar polletten ner hos både mig och V och stundvis jobbar vi fint – tillsammans. Hon är en arbetsmyra och vill så gärna göra rätt och de stunderna som vi båda gör rätt samtidigt blir fler och längre vilket känns hoppfullt.

Vi har varit igång ungefär två månader sedan vårt långa sommaruppehåll och hon börjar känna lika bra som när jag ställde av henne – om inte bättre. Detta mycket eftersom vi har tagit hjälp av duktiga tränare som kan hjälpa oss på rätt spår. Vi hade kunnat fortsätta lufsa i skogen (vi är rätt bra på att just lufsa) men varken jag eller hon tycker det är särskilt kul i längden! ;)

Om allt går som det ska är tanken att hon ska tävlas den 28e oktober på Lavas klubbmästerskap.

Bastasjögänget

Igår kom alla fyra kusar tillsammans med sina ryttare ut tillsammans för första gången sen V landade i Sverige. Vi hade fint väder, pigga alerta hästar och fina ridvägar. Vad mer kan man begära liksom? Känns som vi alla 8 var lika nöjda när vi kom tillbaka till stallet igen 🙏🏻 Det här får vi försöka pussla ihop igen, snarast!

Alla bilder har Lii tagit!

♥️

Vet seriöst inte hur jag skulle klara mig utan min gyllene ponny! <3 Denna veckan har varit en riktig berg-och dalbana psykiskt men tack vare henne har jag borstat bort problemen och blickat framåt istället. Hon kommer och möter mig och låter mig krama henne hur länge jag vill, trots att hon egentligen inte är en gosponny. Men de vet så väl när deras människa inte är på sin topp! Sen tar vi en sväng i skogen och glädjen bara bubblar (antagligen i oss båda) när vi tickar fram i olika tempon härlig tölt! Den har verkligen blivit så mycket bättre sen hon kom!

Håller nu på att rätta de sista matteproven sen ska jag köra ut till henne igen. Längtar redan!

Text skriven av veterinär Helena Kättström. Tycker den var bra och väljer därmed att dela med mig av den.


”Varmfodrat utetäcke i slitstarkt material
, som har förmåga att reparera sig självt. Fungerar lika bra inomhus tack vare andasfunktion, automatiskt reglerbart efter utetemperatur och väderförhållanden. Fylls med ett isolerande luftlager vid stark kyla och blir tunnare vid högre temperatur. Utmärkt isolerande förmåga, som gör att snö inte smälter ner och kyler huden på den känsliga ryggen och korset. Naturligt vattenavstötande med utmärkt avrinningsfunktion. Helt utan risk för skavsår.
  
Levereras komplett, men bör borstas av dagligen för bästa glans och funktion. Undvik tvätt med schampo eller såpa för att inte riskera att störa regnskyddet. Spola av vid behov, tvätt vid max 38 grader, gärna svalare. Matchande vackra färger med mjuka övergångar.
  
Kan vid extremt regnväder i samband med kraftig blåst kombineras med ett enkelt regntäcke. I normalfallet behövs det dock inget utom grovfoder. Ger bra skydd för känslig muskulatur över rygg och kors.
  
Luddar eller släpper av hår periodvis, men detta påverkar inte funktionen utan är bara en naturlig del i reparationen och för att uppnå maximal glans. Ingen negativ påverkan på hästens kroppsspråk eller rörelse, och ger full möjlighet att njuta av att bli kliad.
  
Leverans av säsongens modell sker endast vår och höst. Gratis.
  
Har du tänkt över alla dessa fördelar innan du helklipper? Tänk gärna en gång till om det verkligen är nödvändigt att förstöra något som naturen har skapat så överlägset. Men kanske gör du det för att du har missat produktbeskrivningen?

Text hämtad härifrån

365

Vet ni? Idag är det exakt ett år sedan som V började sin resa på att bli min! Hon gick igenom veterinärbesiktning och spattröntgen och därmed köpte jag henne. Tänk vad tiden går fort! ♥️

Bild tagen av Mimmi nån gång i januari!

Igår lastade jag V, hämtade upp Nanna och körde till min tränare för att rida lektion! Målet med gårdagens träning var att jag skulle lära mig att få V att jobba med kraft bakifrån som kommer fram till överlinjen – alltså att hon ska jobba korrekt med HELA kroppen. Min tränare satt först upp (så hen hade en möjlighet att veta hurdan hästen är i ridningen) och då fick jag möjlighet att se hur det kan/kommer se ut när vi lyckats göra rätt ihop, jag och kusen alltså. Det såg rätt trevligt ut och hen sa att hon tyckte det var en rolig häst att rida

Jag fick sen möjlighet att prova och stundvis gick hon så fint! Mjuk, bra påskjut med bakkärran och fin överlinje! Hon vill så gärna göra rätt och söker sig till min hand som däremot inte är så stadig som jag vill ha den, men vi kämpar på… :)

Eftersom känslan sen igår är väldigt bra har jag varit lite småsugen på att tävla eller i alla fall att hon tävlas. Lava har ett klubbmästerskap i slutet av oktober och kan ju åtminstone träna lite till och känna efter för att sen anmäla mig om hon är redo & känns fräsch! 😃

Igår gjorde vi något som jag så gärna velat kunna göra väldigt länge – jag kopplade på släpet och lastade alldeles själv. Hon gick direkt på och stog snällt hela vägen i transporten vilket hon gjort i stort sett hela tiden.

Vi skulle nämligen åka till Mimmi för att rida ihop med henne och Leikan! Det var kul att komma iväg och rida på nytt ställe och få uppleva Brunnsparken från hästryggen. Det var uppskattat av V också, som tar det mesta med ro. Men har man flugit flygplan från Island fixar man det mesta hälsar hon!

Efteråt tog Mimmi lite bilder på V med min kamera och de blev SÅ fina. Hon är väldigt duktig och V poserade bra. Vi använde oss av ett klipp på youtube med gnäggande hästar vilket fångade hennes uppmärksamhet. Innan dess stod hon mest och sov! ;)