But if you kiss me now, I’d know you’ll fool me again.

Jag håller mig borta av en anledning, att hålla mitt hjärta lika välmående som det varit den sista tiden. Det var med andan i halsen jag gick in och blev påmind idag. Som ett gift och rosens alla taggar, precis så är du för mig. Jag vet att det kommer göra ont, även om det i början går som på dans. Ändå kan jag inte förstå vad det är som fortfarande håller mig kvar, inga som helst livstecken från något håll och ingen antydan på att det skulle ske heller. Med allt emot något som skulle kunna bli bra är ingen som helst bra start, det har vi fått erfara. Därför ger jag mig inte in i någon lek längre, just för att jag inte vet hur jag kommer må när leken är slut och mobilen tystnat. Jag är för gammal för att leka känner jag, vill ha något som gör mig lycklig och upp över öronen-kär. För är det inte det som livet egentligen går ut på? Att hitta någon som inte bara ser resten av månaden tillsammans med en, utan inte ser ett slut.

Jag vet inte vad jag söker eller vart jag vill bo efter jag är färdigutbildad (sommaren 2015, om allt går som det ska) och kanske är det därför som jag inte ”bor in mig” ordentligt. Köper inget som matchar, min lägenhet är 39kvm fylld med saker som inte passar ihop. Skåpen fulla med porslin som nästan ser helt olik ut, kastruller som sett sitt bästa före-datum för längesedan. En hall som ser exakt ut som den gjorde när jag flyttade in för 3,5 år sedan (herregud, är det så längesedan?!). Jag vill komma till en plats som jag känner att det här, det är hemma för mig. Kunna se Drápa utanför fönstret, gå ut och sätta mig på verandan med ett glas vin och bara njuta. Min oas med närhet till staden och personer som jag bryr mig om.

Ändå vill jag inte förhasta livet, jag är ”bara” 23 och inte 53. Aldrig varit lill-gammal på något sätt (vilket jag tror alla som känner mig kan intyga om) och inte känt mig redo att växa upp än. Det kommer jag inte vara på ett bra tag ändå, utan det enda jag faktiskt skulle vilja ha är en plats där jag trivs och som jag längtar efter när jag inte är där. Just nu vill jag knappt gå in i min lägenhet. Inte bara det att den är trång, den är inte särskilt hemtrevlig heller. Men så länge min ekonomi inte tillåter mig att göra något annat accepterar jag den, då den har ett bra läge och väldigt billig. Så på så sätt kan jag skatta mig lycklig.

Vet att jag svävar ut ganska mycket, men inte ofta jag öppnar mig och när jag väl gör det kommer allt på en gång. Hoppas att kunna bjuda på mer inlägg av denna typen, då det är dem jag faktiskt tycker är roliga att skriva. Men nu ska jag återgå till mitt plugg för att sedan få Nanna på besök. Livet är rätt bra ändå. Ta hand om era nära & kära ♥

hh

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s