Lägg din hand mot min kind och visa mig vägen

Känner mig stundtals väldigt vilsen. Det jobbiga med att komma hem är inte att vara tillbaka, det är omställningen. Från sällskap dygnet runt till att vara själv i sin egna lägenhet. I sommar hade jag nog sammanlagt 4 lediga dagar, resten spenderades på hästryggen i bergen eller hemma på gården där vi fixade och donade. Nu får jag disponera min tid helt själv och det är SÅ skönt. Hade jag inte behövt plugga så mycket som jag gör just nu hade jag lagt tiden på vänner, familj och Vilda.

Känner för förändringar. Vill dra mig bort från stan, kunna gå ut på en gräsmatta och ha nära till Vilda och fölis när den bestämmer sig för att komma ut. I min lägenhet får jag klaustrofobikänslor och det är inget nytt, men i min ekonomiska sits har jag inte råd med något annat just nu. Därför finns det planer på att renovera köket och sen kaaaanske (om min situation ändras) sälja lägenheten i augusti nästa år när de nya studenterna behöver läggor. Just nu känns det som en motiverande plan och ger mig aningens med hopp.

Ikväll kanske jag hakar på Nanna till Hasslö för att lugna ner min plugghjärna istället för att traggla ekonomiska formler tills midnatt. Satsar istället på fint häng och en god natts sömn så jag är pigg och taggad i morgon.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s