Min stöttepelare 

Försökte hålla skenet uppe på jobbet, i två timmar lyckades jag innan jag bröt ihop. Dödsfall i släkten (min riktiga som bor i Stockholm) och även om jag inte sett personen på länge blev jag, och är fortfarande, väldigt påverkad. Åkte istället direkt ut till Vilda och red i nästan två timmar, vilket var precis vad jag behövde. Vet inte vad jag skulle göra utan min lilla böna <3


Var tråkigt att äta, roligare att spana hälsar vaktlaman.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s